Anti-PK-bloggen

Anti-PK-bloggen

______________________________

Sverige är ett skönt välfärdsland. Friheten är omfattande. Men politiker, myndigheter och media talar alltmer om vad du och jag får tycka och säga (och vad vi inte får tala om). Fram växer en ny religion med ett nytt prästerskap. Nu predikas inte längre Bibelns budskap, utan det goda samhällets politiskt korrekta moralvärderingar. PK-lärans bas är de mänskliga rättigheterna. Från dessa rättssregler flödar nu knippen med moraliska värderingar, i form av PK-normer, som rör minoriteters rättigheter, feminism, klimatförstöring, invandring, auktoritetskritik mm. Värderingarna står alltså i allmänhet på en rimlig grund.

Men problemet är att PK-eliten - liksom flydda tiders präster - hävdar ett åsiktsmonopol. Den som inte anpassar sig fullständigt hånas. Hon och han påklistras alla möjliga slags nedsättande etiketter. Media pläderar betongfast för den nya PK-läran. Debattinlägg som går emot refuseras. Banne den som säger nå´t annat! Samtalet vid kaffebordet på jobbet tystnar. Du blir osäker...

PK-läran och PK-samhället blir på så vis ett allvarligt hot mot vår åsiktsfrihet. Anti-PK-bloggen vill problematisera och kritisera den nya PK-religionen och dess predikanter. Min blogg står nämligen på det fria ordets sida! Templet från antikens Aten får symbolisera det fria samtalet.

I denna blogg ska PK-problematiken analyseras i en handfull perspektiv (se kategorier till höger).

google-site-verification: google77797f96df7eed03.html

Kvalitetspressens nedgång är ödesmättad.

Elitens prästerskapPosted by Torsten Sandström Wed, December 27, 2017 17:24:28

Jag har under femtio års tid varit en flitig konsument av tryckta media. Som kritisk läsare anser jag det uppenbart att en kolossal medial förändring ägt rum inom dagspressen. Nu tänker jag inte på digitaliseringen, utan på innehållet i de texter som erbjuds allmänheten. Förr presenterades en mängd rykande färskt material, dvs nyheter i ordets rätta mening. Kvaliteten på texterna var hög. Tjogtals med korrespondenter levererade dagligen nyheter från när och fjärran, ofta i form av djuplodande och löpande analyser av strategiska inrikes- och utrikespolitiska områden. Numera har antalet fasta korrespondenter bantats och spalterna har blivit glesa och analytiskt tunna. Och flertalet texter avses inte ens vara färska – de kan lika gärna varit skrivna för en månad sedan. Mina påståenden är sanna. Bläddra själv i din morgontidning och fundera kritiskt över vad som står att läsa där.

Om du följer mitt råd och kollar textmaterialet i DN eller Svenska Dagbladet ser du vilka tendenser, som förvandlat den forna nyhetsjournalistiken. Först att annonsvolymen ökat i proportion till textinnehållet. För det andra att artiklarna numera är kortare än förut. För det tredje att antalet kolumnister ökat lavinartat. Det rör sig nu om deltidsarbetande skribenter, ofta utan något specialfack, som varje vecka levererar en text över ett självvalt ämne. I allmänhet rör det sig inte om nyhetskolumner. Utan mer om kåserier, i vilka författarens personliga syn på världen eller livet står i förgrunden. För det fjärde tar korta köpenyheter alltmer plats, omgärdade av de eviga annonserna. Det rör sig nu om meddelanden från TT och andra nyhetsbyråer som säljer lättsmält och standardiserat textmaterial, dvs artikelsnuttar som just formats för att fungera som billig spaltfyllnad. För det femte upptas en stor del av spaltutrymmet av recensioner av mediala händelser, såsom filmpremiärer, boksläpp, teaterföreställningar, arrangerade pristävlingar av allehanda slag (i stil med årets bästa reportage, årets chef, årets idrottsprestation) etc, etc. För att inte tala om alla artiklar om mat, motion, hälsa, sexliv, kläder, design osv, dvs texter där skribenten talar om hur du ska utveckla din livsstil.

Vad blir resultatet av denna utveckling? Mest slående är förskjutningen från kritisk faktaanayls till skriverier med tydligt värderande innehåll där journalisternas egna värderingar får allt större spaltutrymme. Ämnesvalet styrs alltså mer av skribenternas personliga val och inte inrikes- och utrikespolitiska skeenden. Det är dessutom slående att mediernas interna värld blivit en första rangens drivkraft. I pressen av idag diskuteras mediesamhällets självskapade så kallade nyheter. Det som händer på en arena resulterar i texter på en annan osv, Åsiktsproduktionen tycks ske genom en självstyrande maskin, en mekanism med ett eget liv, som huvudsakligen bottnar i kommersiella intressen. Ett virrvarr av mediesläpp, pristävlingar och åsiktsreportage processas. Dag efter dag. År ut och in.

Varför har det blivit så här? En förklaring är dagspressens ekonomiska svårigheter till följd av gratistidningar, internetinformation och ett massivt flöde av konkurrerande trivial underhållning från teve- och kabelkanaler. Det sista sagda är något av en nyckel i sammanhanget. Majoriteten läsare tycks efterfråga mer lättviktigt, roande, oengagerat och kändisskådande material. Den dagspress som förr var högkvalitativ, har idag ambitioner som alltmer liknar kvällsdrakarnas. Fram väller lättuggade texter om kända personer, triviala händelser och aktiviteter inom företag som säljer underhållning. För att få ekonomin att gå runt tvingas morgontidningarna anpassa sig. Okej, säger jag. Förr var ledarsidan tidningens propagandaplats. Men nu presenteras värderingar/åsikter nästan på varje sida. Och ändå vill DN och SvD kalla sig kvalitetstidningar!

Det allvarliga i sammanhanget är journalisternas nya roll. Förr var dom en kritiskt granskande tredje statsmakt. Höga krav ställdes på relevans, saklighet, kontroll, integritet, nyansering mm vid bevakningen av inrikes- och utrikespolitiska skeenden. Nu tonar en ny morgonpress fram. Skribenterna styrs inte längre så mycket av aktuella politiska händelser. Nej, nu frossar man alltmer i den egna synen på vardagslivets tillvaro. Man talar om för prenumeranten var skåpet ska stå. Och pekar med hela handen åt läsaren. Framför allt snor journalisterna med all kraft runt i mediesamhällets ekorrhjul. Man skriver om ”nyheter” som kollegor och kulturarbetare själva skapat. Det verkar nämligen vara där som medialt stoff främst blir till i den nya journalistikens värld. Och framför allt: stoffet består av privata åsikter och värderingar som man vill mata läsekretsen med.

Den journalist som inte försöker finna kritisk kunskap och relevanta fakta verkar enligt min åsikt för skapandet av en skuggvärld. Inom dagspressen härskar det bälte av åsikter som enligt eliten ska vara tongivande, dvs politiska värderingar något till vänster om mitten på den politiska skalan. Journalisternas nya roll är inte längre upplysning, inte att skingra skuggorna. I stället bidrar det triviala tyckandet – i kombination med den förnumstiga korrektheten – till att dimmor lägrar sig över landet. Det är möjligt att dagspressens nya affärsidé kommer att senarelägga morgontidningarnas undergång. Men det nya tidningsinnehållet har sitt pris: den fria tanken, det fria ordet samt det öppna och sakliga samtalet.

Torsten Sandström

2017-12-27





  • Comments(0)//www.anti-pk-bloggen.se/#post23