Anti-PK-bloggen

Anti-PK-bloggen

______________________________

Sverige är ett skönt välfärdsland. Friheten är omfattande. Men politiker, myndigheter och media talar alltmer om vad du och jag får tycka och säga (och vad vi inte får tala om). Fram växer en ny religion med ett nytt prästerskap. Nu predikas inte längre Bibelns budskap, utan det goda samhällets politiskt korrekta moralvärderingar. PK-lärans bas är de mänskliga rättigheterna. Från dessa rättssregler flödar nu knippen med moraliska värderingar, i form av PK-normer, som rör minoriteters rättigheter, feminism, klimatförstöring, invandring, auktoritetskritik mm. Värderingarna står alltså i allmänhet på en rimlig grund.

Men problemet är att PK-eliten - liksom flydda tiders präster - hävdar ett åsiktsmonopol. Den som inte anpassar sig fullständigt hånas. Hon och han påklistras alla möjliga slags nedsättande etiketter. Media pläderar betongfast för den nya PK-läran. Debattinlägg som går emot refuseras. Banne den som säger nå´t annat! Samtalet vid kaffebordet på jobbet tystnar. Du blir osäker...

PK-läran och PK-samhället blir på så vis ett allvarligt hot mot vår åsiktsfrihet. Anti-PK-bloggen vill problematisera och kritisera den nya PK-religionen och dess predikanter. Min blogg står nämligen på det fria ordets sida! Templet från antikens Aten får symbolisera det fria samtalet.

I denna blogg ska PK-problematiken analyseras i en handfull perspektiv (se kategorier till höger).

google-site-verification: google77797f96df7eed03.html

Hur beskriver man sin politiska åskådning?

NeutralPosted by Torsten Sandström Tue, March 20, 2018 17:48:27

Bild: Wikipedia

Då jag startade min blogg funderade jag en del över hur mina politiska värderingar ska beskrivas. Traditionella termer säger en del, men är verkligen knepiga. Vem är idag radikal och vem är konservativ om man ser på riksdagens partier? Vänstergrupperna förespråkar ännu lösningar som tillhör det tidiga 1900-talets arbetarfrågor. Mp är ett rabiat grönt enfrågeparti. Och hur öppet eller liberalt är egentligen det parti som bär detta namn? I frågor om exv invandring och kön intar L-partiet en konsekvent intolerant linje mot dom som förespråkar en fri diskussion. Sak samma med C-partiet, som försöker beskriva sig som ett liberalt parti, men som egentligen är ett lantbrukarparti, om man ser till organisationens hjärtefrågor och de högsta politiska företrädarnas bakgrund (nästan alla kommer från en bondgård). Dom två svenska riksdagspartier som verkar tänka i mest förnyande banor tycks faktiskt vara M och SD. Att kalla dom konservativa förefaller därför kanske fel. Men att kalla dom radikala blir också fel. Allt blir med andra ord rena snurren.

I bloggen berättar jag att jag under 50 år gått från vänster till höger. Jag har lämnat ungdomens religiöst färgade dröm om klasskamp och planekonomi och anammat ett perspektiv om öppenhet och marknadsstyrning. Ändå anser jag fortfarande att Marx´ analys av historiens gång – i ljuset av produktionens struktur – är viktig för förståelse av samhällsutvecklingen (och alltså juridiken). Att jag nu kallar mig liberal har att göra med att jag tror på frisinne och öppenhet. Även om jag inte litar på SD (det finns flera skräckfigurer) så måste dom enligt min mening tillåtas delta i samtalet, särskilt som v-partiet (med en faktiskt ännu mer solkig politisk bakgrund) ges en framträdande position i svenska media och dessutom fungerar som back up till regeringen.

Min växling från vänster till höger har med ålder och erfarenhet att göra. Marknadens lösningar fungerar ekonomiskt ofantlig mycket bättre än planens, helt enkelt. Och vänsterns politiska praktik är mer enögd och framför allt brutal än högerns (efter andra världskriget). Under hela mitt vuxna liv har jag sökt efter en politisk vision och den som jag uppfattat som riktig har jag renodlat. Detta skedde verkligen under ungdomens vänsterår och i drömmen om en bättre värld. Det sker sker också idag då jag försöker dra frisinnet och öppenheten till sin spets. En sammanfattande bild är hursomhelst att jag konsekvent agerat politiskt inkorrekt. Visst var många marxister under 1960 och 70-talen. Men få på en juridisk fakultet. Man kan säga att ”En gång icke PK, alltid icke PK” varit mitt valspråk.

PS. Att C-partiet fortfarande är ett bondeförbund bekräftas i dagarna genom att deras valslogan 2018 "Framåt" tillfogats ordet "närodlat". Framåt står kanske för (ännu) en förmodad kohandel med s-partiet (efter valet, men i så fall borde det förstås stått Bakåt).

















  • Comments(0)//www.anti-pk-bloggen.se/#post46