Anti-PK-bloggen

Anti-PK-bloggen

______________________________

Sverige är ett skönt välfärdsland. Friheten är omfattande. Men politiker, myndigheter och media talar alltmer om vad du och jag får tycka och säga (och vad vi inte får tala om). Fram växer en ny religion med ett nytt prästerskap. Nu predikas inte längre Bibelns budskap, utan det goda samhällets politiskt korrekta moralvärderingar. PK-lärans bas är de mänskliga rättigheterna. Från dessa rättssregler flödar nu knippen med moraliska värderingar, i form av PK-normer, som rör minoriteters rättigheter, feminism, klimatförstöring, invandring, auktoritetskritik mm. Värderingarna står alltså i allmänhet på en rimlig grund.

Men problemet är att PK-eliten - liksom flydda tiders präster - hävdar ett åsiktsmonopol. Den som inte anpassar sig fullständigt hånas. Hon och han påklistras alla möjliga slags nedsättande etiketter. Media pläderar betongfast för den nya PK-läran. Debattinlägg som går emot refuseras. Banne den som säger nå´t annat! Samtalet vid kaffebordet på jobbet tystnar. Du blir osäker...

PK-läran och PK-samhället blir på så vis ett allvarligt hot mot vår åsiktsfrihet. Anti-PK-bloggen vill problematisera och kritisera den nya PK-religionen och dess predikanter. Min blogg står nämligen på det fria ordets sida! Templet från antikens Aten får symbolisera det fria samtalet.

I denna blogg ska PK-problematiken analyseras i en handfull perspektiv (se kategorier till höger).

google-site-verification: google77797f96df7eed03.html

Vetenskapliga sanningar vs. åsiktsladdad forskning.

Nihilism vs vetenskapPosted by Torsten Sandström Thu, March 22, 2018 17:02:17


Hög status i dagens Sverige har män och kvinnor som sysslar med vetenskap. Med viss rätt rörande åtskilliga forskningsämnen där kunskap söks och sanningar också presenteras. Å andra sidan finns det några grumliga vatten, där låtsasforskning bedrivs och främst åsikter produceras. Mycken vetenskap bedrivs i en zon mittemellan. Här blir kunskaperna och sanningarna villkorade, men ändå ofta mycket viktiga och intressanta. Den vanliga medborgaren drar dock normalt all vetenskap över samma kam. Allt är sant. Och så bugar man och bockar för den stålman eller stålkvinna som just avslöjat resultatet av sin värdeladdade forskning. Det är förståeligt att den som inte satt sig in i vetenskapernas olika förutsättningar hamnar snett. Värre är att politiker – som blint litar på vetenskap – ofta går vilse, upprepande mantrat ”vi måste lyssna till vetenskapen”.

En och annan läsare av bloggen tror kanske att jag nu tänker relativisera – eller misstänkliggöra – kunskap i allmänhet. Det tänker jag alls inte göra. Jag är motståndare till den moderna skola som predikar att all kunskap är relativ och att det egna sökandet räcker. Det gäller inte bara att förhålla sig till fakta - det finns i allmänhet något som är rätt eller något som är fel. I dagens blogg vill jag bara hjälpa den läsare som inte funderat över kunskapens teoribildning, att göra en mycket grov sortering av olika forskningsdiscipliner.

Albert Einstein har med all rätt blivit en vetenskaplig symbol. Vi ser honom med tungan spelande lägga fram de mest djupsinniga teorier. Han bedriver naturvetenskap, dvs en bred men något oklar grupp av ämnen där forskningsresultat kan testas. När det gäller fysik, kemi, medicin, biologi mfl discipliner går det nämligen att i efterhand, ofta genom nya experiment, pröva om påstådd kunskap är sann eller falsk. Under de senaste 500 åren har människans kunskap om exv solsystemet, tyngdlagen, människokroppen, de biologiska arternas utveckling och universums största och minsta fenomen ökat explosionsartat baserat på experiment (och inte på religiösa antaganden). Denna toppgrupp av ämnen rör verklig vetenskap i bemärkelsen att sanningar läggs fram utifrån de mätbara och verifierbara data som existerar.

Mellangruppen är omfattande och bör respekteras efter sina förutsättningar. I grova drag rör det sig nu om samhälls- och humanistisk vetenskap. En del av forskningen inom denna grupp måste tyvärr förpassas till bottenskiktet, varom mera snart. Forskning i den mycket vida mellangruppen av ämnen sker inte via experiment, som kan upprepas och på så viss frambringa verkliga sanningar. I stället studeras samhällsbeslut, mänskliga handlingar, språk, texter, konstverk och många andra liknande företeelser. I allmänhet gäller det att tolka dessa forskningsobjekt, sortera dom och försöka finna teoretiska linjer som karaktäriserar dom. Jag tror läsaren genast förstår att det kan finnas olika tolkningar, olika metoder för sortering samt en mängd alternativa teoribildningar. Här finns en tydlig risk för åsiktspåverkan.

När det gäller denna mellangrupp varierar alltså sanningsvärdet med hur noga, systematiskt och kritiskt objekten valts och hanterats. Tänk exv på den mängd av enkätundersökningar som presenteras var dag i media (som sanningar). I själva verket är intervjuer ett riskfyllt fenomen att bygga kunskap på. Sak samma gäller exv olika teorier inom den pedagogiska vetenskapen, exv om betyg är bra eller inte, om fakta ska läras ut eller eleven själv söka kunskap rörande ett problem osv. Här ges forskarens politiska sympatier ett stort svängrum. Mycket tillspetsat kan man säga att det finns en forskare för varje slutsats inom mellangruppen. Vänsterforskare tycker si och högerforskare så. Därför måste de objekt som undersökts och de resultat som produceras granskas med största försiktighet. Mycken klokskap finns alltså i Gunnar Myrdals gamla idé om att varje forskare inom samhällsvetenskapen bör deklarera sin politiska position. Rådsökande politiker bör alltså be samhällsforskaren om en varudeklaration (åsiktsdeklaration).

Inom den lilla bottengruppen framställs knappast några sanningar alls. Här är det nästan enbart åsikter som presenteras. Några samhällsvetenskapliga och humanistiska studier är av detta slag. Ibland mynnar forskningen närmast ut i nonsenskunskap. Exempel går att finna i flera enkätundersökningar från olika ämnen – även i naturvetenskapligt klingande ämnen såsom vårdvetenskap – med få intervjupersoner eller vinklade frågor. Vidare kan övertramp ske genom överskridandet av gränsen mellan natur- och samhällsvetenskap, såsom då miljöforskaren Rockström – mediernas Rocket man – talar om hur samhället bör ändras för att miljön ska räddas. Liknande fuffens sysslar de sk genusvetarna med. Här förvandlas biologiska fakta (kön) till samhälleliga (sociala preferenser), med resultat att tesen ”val av kön är möjligt” blir en vetenskaplig sanning (det är en politisk fråga, liksom Rocket man´s profetior). Därför bör nog dom som säger sig bedriva kritiska studier sadla om – till okritiska studier. Och även dom som talar om strukturer i samhället bör ta det lite lugnare. Det krävs massiva och tydliga data samt noggranna metoder för att kunna bevisa att något som inte syns verkligen är sant. Bättre är att säga att starka skäl talar för att ett socialt fenomen ska förklaras på ett visst vis. Genom att välja ordet struktur vill forskaren förvandla en underbyggd åsikt till något större, dvs en faktisk sanning.

Torsten Sandström

2018-03-22



















  • Comments(0)//www.anti-pk-bloggen.se/#post47